Tiden flyger verkligen iväg, speciellt på sommaren när man verkligen vill fånga tiden och behålla den så länge som möjligt, så bara rusar dagarna och helt plötsligt är det höst igen och man sitter där snopen, för det är som att man väntar på sommaren fortfarande men den har omärkligt glidit förbi.
Vi har ialla fall hunnit med att måla huset i vår, ställa iordning i rabatterna och plantera sommarblommor, som knappt har kommit igång med att växa ,trots att det är den första juli i morgon , eftersom solen har lyst med sin frånvaro mesta tiden i juni.
Vi har också hunnit med ett Stockholmsbesök. Lasse åkte ner den 9 juni och jag en vecka senare och så stannade vi över midsommar. Det är alltid roligt att få träffa barnbarnen och på midsommarafton var Thomas och Malin med oss och Jenny och hennes kille och så överraskade Robert och Maria oss och kom på kvällen och det var ju oväntat men så otroligt roligt och det kändes bra att ha alla barnen samlade omkring sig.
Det är alltid lika roligt att vara hos Linda för det är ofta festligt och glatt och hon har en massa upptåg och man glömmer de trista ensamma stunderna, men jag ser också att hon är trött och det gör mig så ont eftersom jag känner att jag borde finnas mera till hands, men vad gör man när man sitter i byn som Gud glömde ( känns det som ) och hundra mil bort. Suck!
Drömde om William i natt. Lilla vän, jag saknar dig så, varenda dag , ja hela tiden faktiskt. Suck igen!
Just nu ligger dimman över ängen och det är både vackert på sitt sätt men också lite vemodigt. Jag har funderat över det, att det finns ett vemod över sommaren och att ensamheten känns svårare då, men det är väl så att man ser så myckert som är vackert omkring sig och man vet att det snart kommer att dö och samtidigt vill man dela det med någon som också upplever samma sak.
Nåja, allt har ju sin tid. Snart kommer Thomas och Malin upp på semester och med lite tur så kommer Linda o co också i slutet av juli. Har tänkt att rå om William och Vincent lite extra då så att Linda och Andreas får ladda batterierna lite grann.
Nu har juni övergått i juli och det är väl dags för några timmars sömn trots att natten är lika ljus som dagen och trots dimman som ligger som en slöja över sommarnatten.
måndag 30 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar